Bygglov

• Du behöver vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av byggnader. Bygglov krävs också för vissa andra anläggningar, som inte är byggnader, samt om du ska ta en byggnad i anspråk eller inreda för ett väsentligt annat ändamål än det ursprungliga.
• Om du ska ändra en byggnad och lägga till ytterligare en bostad som ska inredas eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri behöver du oftast bygglov.
• Ligger din fastighet inom ett område för värdefull miljö kan du behöva bygglov för att byta färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en byggnad eller för att på annat sätt ändra en byggnad så att dess yttre utseende påverkas avsevärt.

Tidsbegränsat bygglov
Plan- och miljönämnden får besluta om tidsbegränsat bygglov för åtgärder som är avsedda att pågå under en begränsad tid.

Ändamål av säsongskaraktär
En åtgärd som är av säsongskaraktär och som upprepas varje säsong under flera år i följd kan få ett bygglov för ändamål av säsongskaraktär.

Följande ska finnas med i din bygglovsansökan:

• Situationsplan i skala 1:500 (alt 1:400)
  En situationsplan är en karta som visar byggnadens placering eller förändringens planerade läge inom fastigheten. Den tilltänkta åtgärden ska vara tydligt markerad och rätt måttsatt och alla befintliga byggnader på fastigheten ska vara inritade. Avståndet mellan ny byggnad mot minst 2 fastighetsgränser ska anges på kartan, vinkelrätt.
• Ritningar i skala 1:100
  Följande ritningar ska bifogas: fasadritningar (alla berörda fasader ska redovisas), planritning och sektionsritning. För enklare byggnader kan både fasaderna och planerna redovisas på samma ritning.
  
  Kontrollera följande i dina ritningar:
  • Att de är skalenliga (kontrollera med en linjal att ritningarna är rätt innan de skickas in).
  • Att de är tydliga och lättlästa på vitt olinjerat papper i lämplig storlek, helst i A4 eller A3-format.
  • Att alla relevanta mått finns med och att ritningarna är måttsatta i meter, med två decimalers noggrannhet.
  • Att de innehåller information om vad som finns på ritningen, fastighetsbeteckning, skala och skalstock samt upprättat och ev. reviderat datum.
  • Att ritningen tydligt visar vad som är befintligt och vad som är tillkommande.
    
    Exempelritningar:
  • Exempel på bygglovsritningar för Torpet 1 pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
  • Exempelritning förråd pdf, 5.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Riskbedömning och kontrollplan med kontrollansvarig

I komplicerade projekt behöver du som byggherre anlita en kontrollansvarig som hjälper till att ta fram en kontrollplan. En riskbedömning ska göras innan kontrollplanen påbörjas.

Så gör du en riskbedömning inför kontrollplan

Innan du gör en kontrollplan ska du alltid först göra en riskbedömning. Genom riskbedömningen kan du i tidigt skede upptäcka, analysera, värdera och minimera de byggtekniska risker som finns. Det är ett sätt att förebygga svårlösta och kostsamma fel, brister och skador längre fram under en byggnads livslängd.

Oacceptabla risker kan arbetas bort och ersättas med andra tekniska lösningar. De mest kritiska av de riskmomenten som finns kvar kan följas upp i kontrollplanen.

Tänk på att en riskbedömning inför kontrollplan inte ska behandla risker som hanteras via annan lagstiftning än plan- och bygglagen. Riskpunkter kring exempelvis arbetsmiljö med mera ska inte tas med.

Varför ska du göra en riskbedömd kontrollplan?

Inom ett bygg-, mark,- eller rivningsprojekt ansvarar du som byggherre för att de krav som finns inom plan- och bygglagen (PBL) uppfylls. Riskbedömningen och kontrollplanen hjälper dig att identifiera risker och undvika fel under byggprojektet. Det krävs nästan alltid vid lov eller anmälan och ska anpassas efter vad som ska göras i det aktuella projektet.

Om du behöver kontrollansvarig ska du anmäla detta. Du kan göra anmälan via e-tjänsten nedan. Boverkets lista över certifierade kontrollansvariga hittar du på boverket.se.

Kontrollplan

För enklare åtgärder krävs det inte att byggherren anlitar en kontrollansvarig men för alla ärenden krävs en kontrollplan enligt Plan- och bygglagen. Det är den sökande (byggherre) som ska upprätta ett förslag till kontrollplan och lämna in till kommunen som då fastställer kontrollplanen. Det kan innebära att kontrollplanen behöver revideras innan den kan godtas av kommunen. När en kontrollplan blivit fastslagen i ett beslut om startbesked ska den användas för kontroll av åtgärden under byggtiden och när åtgärden är färdigställd ska en ifylld och signerad kontrollplan, med tillhörande dokumentation, lämnas in till kommunen för att få ett slutbesked. Slutbesked krävs innan åtgärden får tas i bruk.

Byggnadsnämnden kan besluta att det inte behövs någon kontrollplan för enklare åtgärder i ett enskilt fall

Riskbedömning

Innan du gör en kontrollplan ska du alltid först göra en riskbedömning. Genom riskbedömningen kan du i tidigt skede upptäcka, analysera, värdera och minimera de byggtekniska risker som finns. Det är ett sätt att förebygga svårlösta och kostsamma fel, brister och skador längre fram under en byggnads livslängd.

Oacceptabla risker kan arbetas bort och ersättas med andra tekniska lösningar. De mest kritiska av de riskmomenten som finns kvar kan följas upp i kontrollplanen.

Tänk på att en riskbedömning inför kontrollplan inte ska behandla risker som hanteras via annan lagstiftning än plan- och bygglagen. Riskpunkter kring exempelvis arbetsmiljö med mera ska inte tas med.

Läs mer om kontrollplaner på boverkets hemsida: Kontrollplan - PBL kunskapsbanken - Boverket Länk till annan webbplats.

Vad händer efter ansökan?

Efter att ansökan är inskickad handlägger personalen på plan- och bygglovsenheten ärendet. De bedömmer om ansökan är komplett och om den föreslagna åtgärden följer alla normer och lagkrav. Finns det några oklarheter kontaktar de den sökande och ber om kompletteringar. Bedöms ansökan följa alla krav beviljas bygglovet.

För större bygglov som nybyggnad av en villa eller utbyggnad av en industrilokal krävs en kontrollansvarig för projektet. Denna tar fram en kontrollplan som ska godkännas och fyllas i under byggtiden. (Kontrollplanen fungerar även som underlag för att plan- och miljönämnden ska kunna skriva ut ett slutbesked när bygget är avslutat.)

Den kontrollansvarige ska också veta vad om gäller i ett bygglovsärende och kan hjälpa den sökande med att hålla koll på alla papper.

Efter beviljat bygglov träffas byggherren och byggnadsinspektören för ett tekniskt samråd tillsmmanas med kontrollansvarig. Då går man igenom hela bygget, kontrollplanen och möjlighet ges att komplettera med tekniska handlingar. När alla handlingar är klara och godkända ges beslut om startbesked. Startbeskedet innebär att plan- och miljönämnden ger tillstånd för byggprojektet att sätta igång.

Under byggskesdet ska den kontrollansvarige och byggnadsinspektören besöka bygget minst en gång för att se att kontrollplanen följs och att inga uppenbara brister finns.

När bygget sedan är klart ska ett slutsamråd hållas för att sammanfatta projektet och har allt gått som planerat skriver byggnadsinspektören ut ett slutbesked som intygar att ärendet är avslutat och byggnaden får tas i bruk.

Byggnadsnämndens slutbesked är dels en förklaring att nämnden anser att åtgärderna är slutförda och dels ett ställningstagande om att byggnadsverket får tas i bruk.

Slutbeskedet innebär att nämnden utifrån det underlag som finns i ärendet bedömer om åtgärden kan antas uppfylla de krav och villkor som gäller för åtgärden. Det innebär att byggnadsnämnden i ett senare skede kan ingripa med tillsyn om det framkommer att krav och villkor i plan- och bygglagstiftningen eller olika beslut inte har följts.

Ett slutbesked innebär inte att byggnadsnämnden tar ansvar för eller ställning till att åtgärderna uppfyller alla krav i plan- och bygglagstiftningen. Det är byggherren som ensam ansvarar för att så är fallet.