Radon

Radon är en lukt- och färglös gas som bildas när radium sönderfaller. Gasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Radium finns överallt i naturen i mer eller mindre koncentrerade former och radon inomhus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet.

När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Undersökningar som gjorts visar ett samband mellan radonhalten i bostaden och risken att utveckla lungcancer. Risken för lungcancer anses öka avsevärt om man dessutom är rökare.

SSI uppskattar att det finns närmare 500 000 bostäder i Sverige som har radonhalter över 200 Bq/m3. Av dessa har man upptäckt ca 40 000 och ca 25 000 är åtgärdade. För att hitta och åtgärda alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m3 behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blå lättbetong. Om man bor i ett område där man vet att radonhalten i marken är hög bör man absolut mäta. Likaså om man misstänker att huset är byggt av blåbetong.

Här finns radon

I marken

Radon finns i berggrunder och jordarter som innehåller uran och radium. Luften i jorden innehåller alltid radon och det finns risk för att markradon kan tränga in i huset från underliggande berggrund och jordlager, speciellt när husen är byggda på rullstensåsar eller annan genomsläpplig mark. Husets grundläggning och ventilation har stor betydelse för nivån av radonhalten inomhus.

I byggnadsmaterial

Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium och avger radon till inomhusluften, normalt i små mängder. Den alunskifferbaserade blå lättbetongen däremot, innehåller högre radiumhalter och avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetongen tillverkades under perioden 1929-1975.

I hushållsvatten

Vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Halten i vattnet beror på hur mycket radium det är i den omgivande jorden och berggrunden. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer i brunnar borrade i berg, samt i kallkällor och grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen och innehåller därför mycket sällan höga radonhalter.

Mätning av radon

För att få kännedom om radonhalten inomhus behöver man göra en mätning. För att beställa en mätning kan du kontakta ett ackrediterat mätföretag. För att hitta företagen gör en fritextsökning på radonmätning i Swedacs databas.

Radonhalten i ett hus kan variera ganska kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta man vädrar. Därför bör mätningen pågå under en relativt lång period, minst två månader. Mätningarna ska utföras under eldningssäsong (normalt 1 oktober till 30 april) för att vara tillförlitliga.

Skulle du behöva en mätning snabbt för att få ett ungefärligt värde, om du t.ex. ska köpa hus, så finns det också några snabbare metoder med mättider mellan två dygn och två veckor. En mätning under en kort period är bara rådgivande och kan inte användas för något myndighetsbeslut som t.ex. radonbidrag.

Mätning av vatten

Det enda sättet att ta reda på om dricksvattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste utföras på rätt sätt för att resultatet ska vara pålitligt. Vattnet måste vara friskt, inte ha stått i rören någon längre tid och man måste se till att radonet inte får tillfälle att avgå till luften när provet tas. Man måste också ha en specialflaska att ta vattnet i för att radonet inte ska försvinna ut genom flaskan. För mer anvisningar angående mätning i vatten kontakta ett laboratorium som utför vattenanalyser.

Få radonbidrag

För dig med småhus och radonhalter över 200 Bq/m3 finns möjlighet att söka radonbidrag för radonsanering. Bidrag får lämnas med 50 procent av en skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med 25 000 kronor. Det aktuella anslaget för 2019 är 34 miljoner kronor.

I Sverige har hundratusentals bostäder fortfarande för höga radonhalter. Regeringen har därför beslutat att återinföra bidraget för radonsanering i småhus. Syftet med bidraget är att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus och på så vis minska hälsoproblem som är kopplade till radon i bostäder.

Vem kan få bidraget?

Bidraget kan sökas av den som äger och själv stadigvarande bor i ett en- eller tvåbostadshus, där radonhalten i inomhusluften överstiger 200 becquerel. Det krävs även att olägenheten inte är ringa eller helt tillfällig. Den som söker bidraget måste bo i huset både när bidraget beviljas och när det betalas ut. Den som bor i ett nybyggt hus får ansöka om radonbidrag tidigast två år efter det att huset tagits i bruk.

Vilka åtgärder kan ge bidrag?

Bidrag kan sökas för sådana åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft. En redovisning av de åtgärder som bedöms nödvändiga ska utfärdas av den som har dokumenterad kompetens avseende radonsanering.

Det kan till exempel handla om:

  • ventilationsåtgärder
  • tätning mot mark
  • installation av radonsug, eller
  • anläggandet av en radonbrunn.

Observera att bidrag inte kan lämnas för sådana åtgärder som påbörjats innan en ansökan om bidrag inkommit till länsstyrelsen!

Se även Boverkets informationsbroschyr: Åtgärder mot radon i bostäder (PDF)PDF

Hur stort är bidraget?

Bidrag lämnas med 50 procent av skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med 25 000 kronor. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut.

Får radonbidraget kombineras med ROT-avdrag?

Om den sökande har ansökt, eller har för avsikt att ansöka om ROT-bidrag för samma åtgärder, kan radonbidrag endast sökas för materialkostnader. Läs mer om villkoren för ROT-avdrag på Skatteverkets webbplats, länken dit hittar du i "Relaterad information".

Hur ansöker man?

Ansökan görs med fördel via e-tjänst på Boverkets hemsida. Läs mer om ansökan och gör ansökan på boverket.se.

Till information och ansökanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Till ansökan ska bifogas:

  1. en mätrapport som visar resultatet av utförd radonmätning
  2. en handling som visar vilken eller vilka källor radonet kommer ifrån
  3. en redovisning av vilken eller vilka åtgärder ansökan avser.

Handling enligt andra punkten, samt redovisning enligt tredje punkten, ska utfärdas av den som har dokumenterad kompetens avseende radonsanering. Kompetens inom området kan till exempel visas med certifiering för behörighet K enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter. Kompetens kan även visas med andra handlingar såsom diplom, examensbevis, tjänstgöringsintyg eller motsvarande.

Till ansökan bör även bifogas en ritning eller motsvarande handling som visar byggnaden och var de sökta åtgärderna kommer att placeras. Företräds sökanden av annan ska fullmakt bifogas ansökan.

Mer information

Mer information om radonbidraget hittar du i Boverkets informationsbroschyr Koll på radonhalten? som du hittar nedan. Du kan även titta på filmerna nedan för mer information.