Om invallningsföretag i kommunen

Området kring sammanflödet av Umeälven och Vindelälven har flera gånger drabbats av översvämningar. Översvämningarna finns beskrivna så långt tillbaka som 1581 och det finns dokumentation om svår flod vid ca 30-tal tillfällen mellan 1581 och 1998.

Bakgrund

Spölandskatastrofen 1938 är den mest kända översvämningen där 224 st jordbruk och 40 st bostäder översvämmades. Ett stort antal vägar blev ofarbara på grund av ras och översvämning. Efter Spölandskatastrofen beslutade Vattendomstolen med stöd i 1918 års vattenlag om invallningsförrättningar för berörda områden med översvämningsrisk.

I dag ansvarar och förvaltar följande invallningsföretag vallarna:

Så bildas ett invallningsföretag

Vallarna som invallningsföretaget förvaltar är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. Vid ny- eller ombildning (förändring) av ett invallningsföretag blir de fastigheter som har nytta av vallen (s.k båtnadsområde) andelsägare i invallningsföretaget.

Tillståndsbeslutet för invallningsföretaget är gällande så länge som det inte omprövas och upphävs och därmed har delägande fastigheter både rättigheter och skyldigheter kopplade till vallen.

Vid inrättande av nya invallningsföretag, eller omprövning av befintliga invallningsföretag är det Mark- och miljödomstolen (MMD) som prövar ärendet. De kan i vissa fall besluta om att förordna en markavvattningssakunnig som utreder och inlämnar ett yttrande i ärendet (7 kap 21, 29§ § MB). När MMD sedan fattar ett beslut omfattar det bland annat vallens utformning, sträckning och vilka andelstal som respektive fastighetsägare ska ha. Andelstalet baseras på det värde/nytta som fastigheten bedöms ha av vallen.

Vallarnas funktion

Vallarna har avgörande betydelse för att hålla vattnet på älvssidan vid höga flöden. De skyddar både människor och egendom från skada.

Därför är det viktigt att skydda vallarna från åverkan, såsom grävning, rörgenomföringar eller på annat sätt som kan försvaga vallarna.

Vallarnas utformning

I samband med de omprövningsförrättningar som skedde 1996 gjordes simuleringar av olika vattenflöden och därefter beräkningar för att fastställa en tillräckligt säker krönhöjd på vallarna. Räddningsverket (numera MSB), Länsstyrelsen och Vännäs kommun kunde då konstatera att den beslutade krönhöjden vid 1938 års förrättning var tillräcklig för att klara ett 100-årsflöde (ca +81 i RH2000).

Därefter har flera oberoende mätningar gjorts utifrån olika flöden. Resultatet av dessa beräkningar visar också att krönhöjden för vallarna är tillräcklig utifrån ett beräknat 100-årsflöde.

Gällande rätt

Ett invallningsföretag är en form av vattenverksamhet och en markavvattnings-samfällighet. De lagar som reglerar de invallningsföretag som vi har i Vännäs kommun är i huvudsak:

  • Vattenlagen (1918:523), kallad Äldre vattenlagen, ÄVL.
  • Vattenlagen (1983:291), kallad Vattenlagen, VL.
  • Lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), LFS.
  • Miljöbalken (1998:808), MB.
  • Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812), LSV.

Vännäsby invallningsföretag 1996 och Västra spölands invallningsföretag 1996 omprövades med stöd av Vattenlagen och LFS

Brån, Strand, Berg, Överboda invallningsföretag 2016 omprövades med stöd av MB och LSV.

Invallningsföretagen Vännäs-Spöland av år 1938 och Spölands östra av år 1940 lever kvar från de gamla tillståndsbesluten bildade enligt ÄVL. Sedan 1996 har det pågått en process för att de ska omprövas. Omprövningen sker i enlighet med nu gällande lagstiftning, Miljöbalken och Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Förvaltning

Förvaltningen av en gemensam vattenanläggning sker enligt de bestämmelser som gällde när anläggningen kom till. Beroende på vilken lag som ska tillämpas har styrelsen olika befogenheter. En kort information följer nedan, men det finns att läsa mer i dokumentet Förvaltning av vattenanläggningar nedan, Jordbruksverket den fokuserar på markavvattningsåtgärder som dikning, men det är samma principer som gäller för ett invallningsföretag.

Styrelse

Är invallningsföretaget bildat med stöd av ÄVL och har fler än två deltagande fastigheter ska de välja en styrelse. Styrelsen ska anmälas till Länsstyrelsen.

Delägarförvaltning

En ganska krånglig modell där alla delägare behöver engagera sig och vara överens och det brukar inte rekommenderas när samfälligheten har många delägare eller behöver hantera större summor pengar för investeringar.

Samfällighetsförening

Ett sätt för delägarna kan samordna driften, exempelvis ansöka om medel och genomföra röjnings- och reparationsåtgärder. För att inrätta en samfällighetsförening ansöker man om det hos Lantmäteriet mer information finns på deras hemsida.

Syssloman

Är delägarna inte intresserade av att sköta vallen själva genom delägarförvaltning och man inte får till en fungerande styrelse finns också en möjlighet att ansöka om att länsstyrelsen ska utse en syssloman, men det är ett uppdrag som delägarna då behöver stå kostnaden för.

Ansökan om syssloman kan göras av delägare i invallningsföretaget.

Ansvar och tillsyn

Med rätten till skyddet genom en vall följer också ett ansvar. Det är viktigt att vara medveten om att även i de fall då ingen aktiv förvaltning av vallen sker och det saknas en styrelse eller en förening så bär delägarna ett ansvar för vallen.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamhet, vilket även omfattar vallarna. Tillsynen sker utifrån miljöbalken och innebär är länsstyrelsen ska inspektera vallarna och förelägga andelsägarna om åtgärder för att återställa vallarna till de i tillståndsbeslutet beslutade höjderna och så vidare.

Om vallarna inte underhålls eller om man inte följer det tillståndsbeslut som reglerar vallens funktion kan det uppstå skador. Det kan till exempel vara att vattnet vid höga flöden svämmar över eller bryter igenom vallen vilket kan drabba andra fastigheter och verksamheter som ligger nedströms. Om det vid en sådan händelse visar sig att styrelsen eller delägarna inte har följt tillståndsbeslutet för vallarna exempelvis genom att den är lägre än vad tillståndsbeslutet säger eller att den har sämre hållfasthet på grund av skada, förstörelse eller eftersatt underhåll kan Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet förelägga om rättelse enligt MB. Den som lidit skada kan också ansöka om stämning för skador hos mark och miljödomstolen.

Invallningsföretaget måste därför kontrollera sin anläggning regelbundet så att den är hel och följer det tillståndsbeslut som finns.

Redovisning i fastighetsregistret

Regeringen har tillsatt en utredning om olika typer markavvattningsföretag, som vallar, ska redovisas i fastighetsregistret och om det ska vara en del av Lantmäteriets uppdrag se Vattenverksamhetsutredningen SOU (2014:35). I utredningen kom man fram till att det skulle vara möjligt för Lantmäteriet att hantera i vart fall vissa typer av markavvattning men inget beslut har fattats. Lantmäteriet har i dagsläget inget sådant uppdrag. På grund av detta finns inte invallningarna upptagna i Lantmäteriets kartunderlag eller i fastighetsregistret. Det är i stället länsstyrelsen som ansvarar för det som kallas för vattenarkivet.

Finansiering

För att finansiera upprustning etc av vallarna så kan invallningsföretagen ansöka om de bygdemedel som i första hand är avsatta för att minska de skadliga effekterna av olika vattenverksamheter. Vännäs kommun har också möjlighet att ansöka om bidrag från MSB.

Det är bra att känna till att andelsägarna vid en tillsynsåtgärd inte har möjlighet att söka bidrag från MSB utan i stället behöver bekosta återställningen själva.