- Startsida
- Bygga, miljö och infrastruktur
- Samhällsutveckling
- Projekt: Invallning Ö Spöland
Projekt: Invallning Ö Spöland
Området vid Vännäsby, Spöland och Brattby har vid ett flertal tillfällen drabbats av översvämningar. Översvämningarna finns beskrivna så långt tillbaka som 1581. År 2011 identifierade Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap området som ett av Sveriges 18 platser med betydande översvämningsrisk.
Riskhanteringsplan Vännäsby från 2015
Länsstyrelsen beslutade utifrån Översvämningsdirektivet, 2015-12-21, en riskhanteringsplan för området. Planen är baserade på historiska mätningar och nya simuleringar där även klimatpåverkan är medräknad. I planen redovisas tre olika scenario:
- Beräknat högsta flöde (BHF) är värsta tänkbara scenario.
- 200-årsflöde är det flöde som beräknas återkomma ca. vart tvåhundrade år.
- 100-årsflöde är det flöde som beräknas återkomma ca. vart hundrade år.
En av beslutade åtgärder är att reparera och återuppbygga vallar inom området så att de klarar ett 100-årsflöde. Vallarnas syfte är att skydda bebyggelse och verksamheter från översvämning. Bristande vallar innebär restriktioner för nybyggnationer.
För att klara ett 100-årsflöde krävs att vallarna når upp till +81,0 - 81.2 m i dagens höjdsystem RH 2000. Nollpunkten i dagens höjdsystem utgår från Amsterdam, den sk. Normaal Amsterdams Peil.
Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) slutförde 2017 en kartering av Vindelälven avseende översvämning.
- Läs hela riskhanteringsplanen Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
- Läs hela MSBs kartering Pdf, 74.9 MB, öppnas i nytt fönster.
- Karta där ljusblå fält är 200-årsflöde och mörkblått är 100-årsflöde Öppnas i nytt fönster.
(Efter att kartan togs fram har Brån kompletterat sina vallar och därmed är risken vid 100-årsflöde minimal) - Karta där inmätning av vallarna finns med Pdf, 9.9 MB, öppnas i nytt fönster.
- Läs mer om Normaal Amsterdams Peil på normaalamsterdamspeil.nl/en Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Historia och tidigare invallningsförättningar
I Vännäs historia finns dokumentation om svår flod vid ca 30-tal tillfällen sen år 1581 till år 1998.
Spölandskatastrofen år 1938 är den mest kända översvämningen där 224 st jordbruk och 40 st bostäder översvämmades. Ett stort antal vägar blev ofarbara på grund av ras och översvämning. Efter Spölandskatastrofen beslutade Vattendomstolen om invallningsförrättningar för berörda områden med översvämningsrisk. Följande förättningar gäller Östra Spöland.
- 1938 - Invallningsförrättning för Vännäs-Spöland
- 1940 - Invallningsförrättning för Spöland Östra
Förrättningarna resulterade i byggnation av vallar till lämplig höjd för att skydda mark och byggnader mot översvämning
- 1949 - högt flöde på 100-årsnivå som aldrig blev en översvämning på grund av intakta vallar.
- 1995 - höga flöden nästan på 100-årsnivå där sandsäckar krävdes för att vallarna inte längre var intakta.
- 1996 - Påbörjade Vännäs kommun och Vattenfall en förrättningsansökan för hela översvämningsområdet. Dessvärre blev ansökan stoppad för östra sidan av Vindelälven på grund av att varken kommunen eller Vattefall äger mark inom området och därför inte kan skriva på en förrättning.
I dagsläget visar inmätning av vallarna att de inte längre är kompletta, delar är bortgrävda och på sina håll har vallen sjunkt ihop. Det innebär att det inte finns fullgott skydd mot översvämning vilket tydligt framgick vid höga flöden 1995.
Ansvaret för att vallarna är kompletta ligger på andelsägarna, det vill säga de fastigheter som var med vid förättningen. Det innebär också att fastighetsägarna är ansvariga för de skador en översvämning kan orsaka som beror på att vallarna inte är kompletta. Det har skett mycket med fastighetsbildningar, arv, försäljning och den ändring som skett av värde på jordbruksmark kontra bostadsfastigheter.
På grund av detta rekommenderar kommunen och länsstyrelsen en ombildning av invallningsföretaget för att de som har nytta av vallen blir andelsägare och vallen återställs eller får annan sträckning utifrån vad som kommer fram under dialogperioden innan beslut hos Mark- och miljödomstolen.
Invallning och tillsynsansvarig
Ombildning av invallningsföretag
En ombildning av invallningsföretag innebär att alla fastighetsägare inom båtnadsområdet , dvs. de som har nytta av vallen inom Vännäs kommun, blir andelsägare i invallningsföretaget. Andelarna fördelas om från den gällande förättningen till en mer rättvis fördelning utifrån det värde man har av vallen. Vallen kan dessutom få ändrade sträckningar utifrån de behov som finns.
Vid en ombildning av innvallningsföretaget kan företaget söka bidrag från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för hela åtgärden. Det innebär med andra ord att inga kostnader faller på fastighetsägarna.
Tillsynsansvar
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamhet, vilket även omfattar vallarna. Tillsynen sker utifrån miljöbalken och innebär att länsstyrelsen inspekterar vallar och förelägger andelsägarna om åtgärder för att återställa vallarna till +81,0 - 81,2 m RH 2000. Vid en tillsynsåtgärd går det inte att söka bidrag från MSB utan andelsägarna får själva bekosta återställningen.
Information som gått ut från kommunen
Efter mötet den 4 november har kommunen skickat ut följande dokument till berörda fastighetsägare:
- Minnesanteckningar uppföljningsmöte 2021-11-16 Pdf, 122.3 kB, öppnas i nytt fönster.
- Protokoll dialogmöte 2021-09-07 Pdf, 135.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 presentation från mötet Pdf, 615.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 vägval för ägare av vallen Pdf, 212.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 3 sammanställning av vilka fastigheter som äger vallen - Protokoll dialogmöte 2021-06-21 Pdf, 512.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 1 karta över området Pdf, 8.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 2 andelsägare i befintliga invallningsföretag, listan finns tillgänglig på kommunen om man vill se den
Bilaga 3 förslag till andelsägare i ombildat invallningsföretag, listan finns tillgänglig på kommunen om man vill se den
Bilaga 4 frågor och svar från mötet Pdf, 140.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Bilaga 5 exempel på hur en ansökan till mark. och miljödomstolen kan se ut Pdf, 48 kB, öppnas i nytt fönster. - Minnesanteckningar från möte 4 november 2019 Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
- Beslut om Vattendom för sträckning av väg 92 1965 Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
- Beslut om Vattendom för ny järnvagsbro 1991 Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
- Beslut om att inte höja järnvägsbron - Miljödomstolen 2003 Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
- Mail från Länsstyrelsen om kompletterande information broar och Bergsforsen 18 november 2019 Pdf, 300 kB, öppnas i nytt fönster.
- Information kring planerad omprövning av invallningsföretagen i Östra Spöland 11 maj 2021 Pdf, 100 kB, öppnas i nytt fönster.
- Mailsvar på frågor från boende i maj 2021 Pdf, 67 kB, öppnas i nytt fönster.
Ordlista
Många ord som används i en invallningsförrättning är byråkratiska och ålderdomliga. Här hittar du en ordlista:
invallningsförättning Är den handläggning som görs när ett invallningsföretag skapas och blir ägare till en invallning.
invallningsföretag Är den juridiska grupp av fastighetsägare som är andelsägare i invallningen och ansvariga för den. Det innebär att de fastigheter som varit med vid beslutet är delägare och ägareskapet följer även med vid avstyckningar av mark.
båtnad Båtnad betyder nytta. Båtnaden för en fastighet är ett mått på förbättringsvärdet som åtgärden ger. Det innebär i princip att ett båtnadsområde är det området som blir översvämmat vid ett visst flöde.
invallningsdamm invallningsdammar kan jämföras med kraftverksdammar men istället för att hålla vatten innanför dammen så är syftet att hålla vattnet utanför dammen.
andelsägare en andelsägare i ett invallningsföretag innebär att man är delägare av invallningen utifrån den andel man har av nyttan av vallen. Andelsägandet följer fastigheten vilket innebär att även avstyckningar bland annat ingår.