Kommunens krisorganisation

Regeringen har det geografiska områdesansvaret på central nivå, länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala områdesansvaret. Vännäs kommun arbetar för att kommunen ska vara trygg och säker plats att bo och verka i.

Genom god planering och beredskap ska kommunen förhindra och minimera negativa konsekvenser för människor, verksamhet, egendom, ekonomi och miljö vid kriser och extraordinära händelser.

Varför arbetar kommunen med krisberedskap?

Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas. Globalisering, specialisering och nya tekniska lösningar är exempel på hur vår vardag förändras och förenklas. Utvecklingen medför dock också risker som kan göra samhället mer sårbart och öka känsligheten för störningar.

Infrastruktursystem, t.ex. IT, telefoni, värme och el är beroende av varandra för att fungera – och dessa är också funktioner som vårt samhälle i högsta grad är beroende av. Olika typer av händelser, såsom översvämningar, snöoväder och stormar, riskerar att medföra störningar på el- och vattenförsörjning, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Detta ställer krav på att kommunen har planer för hur händelser som kan utvecklas till kriser ska hanteras.

Utgångspunkten för alla kommuners krishanteringsarbete regleras i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer.

Därtill finns en kommunöverenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Regioner(SKR) som reglerar kommunernas ersättning för genomförda uppgifter enligt LEH. I överenskommelsen preciseras målbeskrivningar, riktlinjer och statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras.

Hur förbereder vi oss?

Vi vill att förtroendevalda, kommunens personal och kommuninvånare ska vara förberedda om en oönskad händelse skulle inträffa. För att uppnå en så hög beredskaps- och säkerhetsnivå som möjligt för både normal verksamhet och vid extraordinära händelser arbetar kommunen bl.a. förebyggande med risk- och sårbarhetsanalyser, beredskapsplaner, utbildningar och övningar samt rådgivning till medborgare.

Organisation

Vännäs kommuns krisledningsorganisation består av två nivåer som kan aktiveras när en situation kräver extra insatser och resurser för dess hantering, stab eller krisledningsorganisation.

Stab

En stab är ett hjälpmedel, ett stöd för beslutsfattaren. Den ska avlasta beslutsfattaren genom att bl.a. kunna följa händelseutvecklingen, leda verksamheten, inhämta underlag för beslut, omsätta besluten i arbetsuppgifter, delge organisationen och sköta praktiska göromål m.m. Staben kan också vara ett stöd för omgivningen, genom att den samlar och sprider information, och genom att dess medlemmar fungerar som experter. Staben ersätter inte nämnder och styrelsers beslutanderätt och ansvar utan fungerar som rådgivande för inriktningen och är en användbart hjälpmedel när en händelser inte kräver krisledningsnämnd men kan behöva hanteras kommungemensamt.

Krisledningsnämnd

I Vännäs kommun är kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) krisledningsnämnd. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig beroende på den extraordinära händelsens art och omfattning.

I krisledningsnämndens uppgifter ingår bl.a. att:

• tolka kommunens roll
• representera kommunens politiska ledning
• fatta de övergripande och långsiktiga inriktnings- och prioritetsbeslut som krävs
• besluta om ekonomiska frågor som ligger utanför ordinarie budgetering
• fatta beslut om eventuellt sänkt servicenivå inom olika delar av kommunens
• verksamhet med anledning av händelsen
• ta ställning i frågor som påkallas av t.ex. grannkommuner eller länsstyrelsen.

Krisledningsgrupp

I en krissituation ansvarar Vännäs kommuns krisledningsgrupp för att leda verksamheten, att inrikta, samordna och prioritera insatser och resurser samt att, om krisledningsnämnden är aktiverad, understödja och bistå denna.
I krisledningsgruppens uppgifter ingår bl.a. att:

• upprätta lägesbild samt en prognos för tänkbar händelseutveckling/konsekvensanalys
• analysera insatsbehov och prioritera åtgärder (behovsanalys)
• anskaffa nödvändiga resurser
• ansvara för att alla beslut når berörda aktörer
• samverka med berörda myndigheter, företag och organisationer
• arbeta med uppföljning, återrapportering och dokumentation