Kraftverkssamhällen

I samband med kraftverksutbyggnaderna byggdes även så kallade kraftverkssamhällen.

Harrselefors, kraftverkssamhälle

Harrselefors ligger vid Umeälven i kommunens nordvästligaste del.

Historik

Byn har sitt ursprung i ett nybygge anlagt år 1800. Liksom för grannbyn Harrsele talar ortnamnen sitt tydliga språk. Fisket torde ha varit en viktig del av utkomsten för de tidigaste nybyggarna. Fångstgropar på östra sidan älven visar dock att området nyttjats av människor långt tidigare. Namn som exempelvis Lappkåtaberget i byns omgivningar visar att området även nyttjats av samer. De vidsträckta tallhedarna var lämpliga vinterbetesmarker.

Den förste nybyggaren fick 25 års skattefrihet och därefter ytterligare 25 år, vilket antyder att det var kärvt att klara sig. Den första skatttläggningen skedde först 1852.

Harrselefors skulle komma att utvecklas på ett annorlunda sätt än grannbyarna. I samband med krafverksutbyggnaderna i Umeälven under 1950-talet anlades nämligen ett kraftverk vid Harrseleforsen. Kraftverket byggdes i slutet av 50-talet av Harrsele kraft AB. I kraftverksanläggningen ingår, förutom kraftstationen, även ett antal personalbostäder, samlade i ett bostadssamhälle öster om kraftverket. Kraftverksbyggnaden ritades av AB vattenbyggnadsbyrån (VBB) i samråd med Samfundet för hembygdsvård genom arkitekt Sven Ivar Lind, professor vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

Bostadssamhället kom att omfatta fjorton enfamiljshus. De lades gavelvända mot en "byväg" söder om tillfartsvägen till kraftverket. Förutom bostadshusen uppfördes även en samlingslokal, garage- och tvättstugelänga. Strax öster om samhället anlades en tennisbana.

Harrselefors i dag

Samhället har en enhetlig prägel genom formgivning och materialval. Byggnaderna är uppförda efter en typritning. De har genomgående samma fasadmaterial, gult tegel. Vissa detaljer går igen i byggnaderna som t ex infällda gavelrösten täckta med fjällpanel. Ett större hus är skilt från de andra genom en vändplan. Till varje hus hör en liten trädgård.

Kulturmiljö

Miljön omfattar Harrselefors samhälle anlagt i samband med uppförandet av Harrselefors kraftverk. Bebyggelsen består av 14 1 1/2-plansvillor, gavelvända mot en mindre ringväg. Stor omsorg har lagts vid utformning och gestaltning av bostäderna. Utformningen är karakteristisk för 1940- och 50-talens bostadssamhällen vid industrier. Kraftverkssamhällena i Harrselefors och Pengfors tillhör de mest intressanta miljöerna av det här slaget i Västerbottens län.

Pengfors, kraftverkssamhälle

Pengfors ligger vid Umeälven, några kilometer nordväst om Vännäs.

Historik

Byn har sitt ursprung i ett nybygge anlagt år 1801. Den förste nybyggaren fick 15 års skattefrihet och därefter ytterligare 20 år. Den första skatttläggningen skedde 1837.

Liksom Harrselefors skulle Pengfors komma att utvecklas på ett annorlunda sätt än grannbyarna. I samband med utbyggnaden av Umeälven under 1950-talet anlades ett kraftverk med tillhörande samhälle på två av byns hemman. Bostadshusen stod färdiga 1951, och kraftstationens första aggregat togs i drift 1954.

Kraftverkssamhället ritades av arkitekt Sven Ivar Lind. Villorna lades på rad med utsikt ned mot Pengidan och älven. Väster om gårdsraden lades två garagelängor, den ena med tvättstuga. Separata vägar anslöt till kraftverket respektive bostadsområdet. En tennisplan anlades norr om bostadshusen.

Stamhemmanet i området låg söder om de nybyggda villorna. En del av de ursprungliga byggnaderna från 1800-talets slut bevarades och moderniserades. Den gamla mangårdsbyggnaden, en parstuga, renoverades invändigt av Sven Ivar Lind efter samråd med Västerbottens museum. På gårdstomten uppfördes även platschefens bostad. Därigenom bildades en trelängad gård.

Pengfors i dag

Kraftverkssamhället har en enhetlig prägel genom formgivning och materialval. Byggnaderna, uppförda efter en typritning, har genomgående samma fasadmaterial. Villorna skiljer sig från varandra endast i nyanser i färgsättningen. Platschefens villa ligger strax intill bostäderna, med det gamla stamhemmanets byggnader.

Kulturmiljö

Miljön avser Pengfors kraftverkssamhälle. Liksom Harrselefors är det ett exempel på hur bostadssamhällen i anslutning till industrier byggdes under 1940- och 50-talen. I båda samhällena har kraftstation, bostäder och miljö gestaltats under medverkan av en av tidens ledande arkitekter, Sven Ivar Lind. Stor omsorg har lagts vid utformning och gestaltning av bostäderna. Husen, grupperade efter terrängen på höjden ovan älven och uppförda efter en typritning, är enplans stenhus, utvändigt putsade med olika beiga toner. Kraftverkssamhällena i Pengfors och Harrselefors tillhör de intressantaste miljöerna av det här slaget i Västerbottens län.