Norra Västerselet

Norra Västerselet ligger på gamla sedimentmarker vid Vindelälvens västra sida, på gränsen mellan Umeå och Vännäs kommun, knappt 20 km norr om Vännäs samhälle. Byn sträcker sig mellan Sandviksforsen i norr och Gammsvedjeforsen i söder, där den medeltida byn Selet vidtar.

Historik

Norra Västerselet har sitt ursprung i ett krononybygge beviljat 1802. Ytterligare ett nybygge togs upp 1817. De skattlades 1828 respektive 1832. Möjligen har Norra Västerselet varit fäbod under Ytterrödå. I jordrannsakningen 1849-51 beskrivs lägenheterna bestå av försvarlig åker, vitt spridda och svaga ängar, avbrukad skog samt inskränkt mulbete. Hävden ansågs försvarlig.

Avvittringen företogs 1864, och laga skiftet genomfördes 1902-03. Laga skifteskartan redovisar endast två gårdar i byn. De låg i norra delen av byn och motsvarar dagens Norra Västerselet 1:5 samt 1:8. De övriga gårdarna i byn daterar sig troligen till 1920-talet.
Norra Västerselet i dag

I dag är Norra Västerselet en mindre jordbruksby med gårdarna på rad mellan landsvägen och älven. De ligger i ett öppet och välhävdat odlingslandskap med bevarade ängslador.

Kulturmiljö

Miljön innefattar Norra Västerselets by samt en gård i Rödå (Obs! Umeå kommun) samt två gårdar i Selet. Gårdarna i norr ligger på rad i lidläge mellan landsvägen och älven. De övriga gårdarna ligger relativt glest grupperade på ömse sidor av landsvägen. Ett ladlandskap omger byn. Odlingslandskapet följer därefter älven söderut. De nordligaste gårdarna stammar från 1800-talets slut, de övriga från 1920-talet.

Vid den nordligaste gården (Rödå 2:8, Umeå kommun) finns en raning, strandäng, som ännu hävdas. Numera används marken som mulbete, vilket har gett upphov till en karaktäristisk växlighet. Den välhävdade marken, som är helt öppen ner till vattenbrynet, är ett av de bästa exemplen på betade raningar i länet.