Vännäs tätort
I Vännäs tätort redovisas två kulturmiljöer, där den första omfattar Statens järnvägars område (1a) och den andra Vännäs läger (1b).

Kulturmiljö 1a. Sex personalbostadsshus av den här typen uppfördes inom stationsområdet under åren 1919-21. Av husen, som var avsedda för SJ:s personal, finns i dag fem kvar. Samtliga ligger på rad utefter Östra Järnvägsgatan.
Historik
När Vännäs var Nyby
Vännäs stationssamhälle byggdes upp på Nyby bys marker. Nybyn tillkom sannolikt genom utflyttning från Vännäs by under medeltiden och hade 1539 tre hemman. År 1775 fanns 7 hemman i byn, och dessutom delades nr 3 av två bönder. År 1800 fanns det tio bönder och dessutom soldater, inhyses (-hjon), sågdrängar med familjer samt avskedade soldater. Bebyggelsen bredde ut sig i backarna och längs älvstranden. De som inte kunde finna sin utkomst i byn flyttade uppefter Umeälven till Norrmalm, Pengfors, Kolksele, Fällfors, Nygård och Harrsele. Husförhörslängden för Nybyn år 1825 upptar ca 125 personer.
Vid laga skiftet på 1850-talet bestod Nyby av hembyns oregelbundna lidby och några torp. År 1890 klövs Nyby nr 7. Ägarens son, Nils Andersson, fick större delen av utskiftet nordost om byn. Han hade en gård vid Lännbäcken, relativt nybyggd, eftersom den inte markeras på laga skifteskartan. Hans ägor var till stora delar vattensjuk skogs- och ängsmark med några spridda lador. Odlingsmarken låg i huvudsak i de högre belägna västra delarna, vilka år 1888 förvärvades av Kronan till lägerplats för Västerbottens Fältjägarekår. Området genomkorsades av Häradsvägen från kyrkbyn upp mot färjestället vid Kolksele.
Stationssamhället tar form
Inom kort skulle området genomkorsas i andra riktningen av Norra stambanan. Stationen förlades till Nils Anderssons hemmansdel, vilken 1891 förvärvades av den norskfödde järnvägsingenjören Jacob Rieck-Müller, vid denna tid anställd som flottnings- och strömbyggnadschef i Umeå flottningsförening. Marken för stationsområdet expropierades från Rieck-Müllers skifte. En månad före järnvägsinvigningen i Vännäs upprättade han egenhändigt en regleringsplan för området, och tomtförsäljningen sköt fart. Själv flyttade han 1895 med hustrun Maria och de fem döttrarna till Vännäs, där de bosatte sig i en för orten storslagen nybyggd villa, Fagerlid vid Lännbäcken. Rieck-Müller startade även två industrier i Vännäs på 1890-talet; ett bryggeri och en ångsåg med planhyvel, vilka låg på östra sidan om Lännbäckens utlopp i Umeälven.
Regleringsplanens område avsöndrades 1896 med beteckningen "Vännäs stad". Planen godkändes i reviderad form år 1899. Byggnadsstadgan för rikets städer (av 1874) började tillämpas 1896, och fyra år senare blev Vännäs municipalsamhälle. Rieck-Müller blev ordförande i både municipalstämma och byggnadsnämnd, och utarbetade själv byggnadsordningen (1901). Från samma år gällde även hälsovårdsstadgan.
Rieck-Müllers regleringsplan satte stationen i centrum. Ett rutnät lades ut över den månghörniga ägofiguren, med breda långgator parallella med järnvägen och kortare tvärgator. Framför stationshuset utstakades ett kvarter till torg. Arrangemanget knyter an till Adolf Edelsvärds idéplan för bl a stationssamhällen från 1859. Torget kallades Oscarstorg, och kvartersnamnen går i samma höga stil. Oscarstorg blev park. Det omgavs under lång tid av enkel bebyggelse med flera obebyggda tomter. Från stationen såg man länge ut över klenskog på Myran i öster. Först 1910 fick platsen en mera betydande byggnad i Östra folkskolan, även kallad "municipalskolan" (den numera rivna Vegaskolan). Skolhuset ritades av Erik Eriksson i Umeå.
Vid förste provinsialläkarens sundhetsinspektion år 1898 fanns 32 gårdar i stationssamhället, belägna utmed landsvägen och de två långgatorna närmast järnvägen, Östra Järnvägsgatan och Köpmangatan. Landsvägen från Umeå sammanföll inom planområdet med Storgatan, gjorde en tvär krök innan den passerade järnvägen och lokstallet, och löpte västerut mot Fällfors och Kolksele färjeställe. Samhället hade alltså två tyngdpunkter eller parallella axlar; stationen med torget och Storgatan-landsvägen.
Storgatan och landsvägen väster om municipalsamhällets planlagda område (Fällforsvägen) blev samhällets affärsstråk. Marken väster om järnvägen på landsvägens sydsida ägdes 1890 av länsman J A Läth. Vid ägostyckning 1890 avsöndrades en rad tomter, varav flera var bebyggda. Här låg handelsbodar, hantverkerier och samhällets första skola, Västra skolan eller Nybyskolan, byggd 1897 efter ritningar av Jakob Rieck-Müller. Området är ett tidstypiskt exempel på utomplansbebyggelse. Den tog aldrig steget över till Fällforsvägens norrsida, där Kronan var markägare.
Det agrara och det stadsmässiga bröts i stationssamhällets tidiga bebyggelse. Skillnaden mellan landsvägsbebyggelsen vid Fällforsvägen och Storgatan var i praktiken inte stor. Planområdet hade visserligen raka gator, tomterna var rätvinkliga och avgränsade av staket. Men husen stod glest, och spännvidden i hustyper var stor. Byggnadsnämnden agerade med stöd av en byggnadsordning som visserligen var allmänt hållen, men som tog sikte på stadsmässighet. I dess anda agerade nämnden för husens rätta placering på tomten, för uppsättande av "prydliga staket" kring tomterna, avslog spån som taktäckningsmaterial och beivrade svartbyggen. Bland tidiga handelsgårdar kan nämnas handelsman Allbergs gård vid Fällforsvägen, en parstuga som han kapade och tillbyggde med ett panelat tvåvåningshus, men också mer stadsmässiga och rikare utformade gårdar, som Schöldströmska gården vid Storgatan och bagare Schoulz gård vid Östra Järnvägsgatan.
Kronans område blev lägerplats. Västerbottens regemente förlades till Vännäs 1898 och tillbringade de första åren i s k kantonering i Nyby by, medan den permanenta anläggningen byggdes upp. Den hade huvudsakligen ritats vid fortifikationens ritbyrå, ledd av arkitekt Erik Josephson. Vännäs militära historia blev emellertid kort, till följd av 1901 års härordning. Redan 1909 flyttade regementet till ett nybyggt etablissement i Umeå.
År 1899 hade municipalsamhället 495 invånare. Orten dominerades av samfärdsel och handel, som också framgent fick bli den ekonomiska basen.
1900-talet - Vännäs blir köping
År 1923 väcktes fråga om köpingsbildning i landskommunens kommunalstämma. Municipalsamhället hade alltmera skilt ur sig i socknen. Församlingen och kommunen kallades ofta sammantaget för "socknen". Vännäs blev köping den 1 januari 1928, med en folkmängd om ca 1 700 personer. Under 1920- och 30-talen utvecklades Vännäs till en trädgårdsstad. Bebyggelsen på planområdet förtätades med egnahem samt mindre affärs- och bostadshus. Glesheten motverkades av den uppväxande vegetationen på tomterna. Inom stationsområdet byggdes en rad mindre flerfamiljshus för SJ-personal utmed Östra järnvägsgatan. I övrigt byggde man främst kring landsvägen i samhällets västra och östra utkanter. Större delen av samhället fick vatten- och avloppsledningar 1924-25. Gator och öppna platser fick planteringar, förutom Oscarstorg också Nytorget, dvs nuvarande Medborgarplatsen. Efter köpingsbildningen upprättades ny stadsplan av länsarkitekt Edvard Lundquist, fastställd 1934. Då var det gamla området till stor del bebyggt. I skarven mellan det gamla och nya gatunätet uppstod vinklar som ännu är synliga i bebyggelsen. Med denna plan fick området öster om Lännbäcken stadsplan för tvåvåningsbebyggelse med möjligheter till vindsinredning.
Byggnadsverksamheten dominerades av småbyggmästare och lokala husritare. Bland de senare framträder järnvägskonduktör G A Bjurberg, som bl a ritat egnahem men även Grand hotell vid Storgatan (1929). Han var också ledamot i byggnadsnämnden.
Korsningen Storgatan - Östra Järnvägsgatan och Nytorget ersatte Fällforsvägen som centrum. Här byggdes lokförare Hedströms gård med bl a banklokal (arkitekt Erik Eriksson), Parcks modehus och Grand hotell. Konsum övertog f d bagare Schoulz gård, där övervåningen brunnit, och ombyggde den i etapper från 1935. I närheten byggdes Odéonbiografen (arkitekt Denis Sundberg 1938, riven) och läkarvillan (arkitekter J och G Ekström 1925).
På 1930-talet började också skolväsendet byggas ut. Kjell Wretling ritade högre folkskolan 1939, på den gamla Nybyskolans plats vid Fällforsvägen. Utbildningsväsendet utvecklades också genom tillkomsten av Centrala verkstadsskolan.
Myran det första moderna bostadsområdet
"Vännäs har utvecklats från ett litet stationssamhälle till en verkligt modern köping", yttrande kommunalnämndsordförande K A Johansson i en intervju 1948. 1940-talet var också en förändringens tid. Broar hade byggts över Ume- och Vindelälven. Landsvägen från Umeå mot Bjurholm omlades genom samhället och löpte via Umevägen (f d Skolgatan) upp mot Nytorget, där den vek av och följde Pengsjövägen mot bron. Därmed var Storgatan inte längre genomfartsled. 1938-49 inleddes asfaltering av gator, tidigast av genomfartsvägar.
Myran blev Vännäs första moderna bostadsområde, förberett genom en stadsplaneändring 1946. Köpingen hade förvärvat marken och lämnade tomtsubventioner. Här byggdes ortens första större flerfamiljshus, Riksbyggens Vännäshus nr 1 och 2 vid den nyanlagda Stadsparken. De första husen vid Örngatan omfattade fem tvåvånings lamellhus i trä med 40 lägenheter som stod klara 1943-44. På parkens östsida färdigställdes tre trevåningshus i putsad lättbetong 1949-51 (51 lägenheter). Husen ritades vid Svenska Riksbyggens arkitektkontor och är numera tyvärr förändrade genom utvändig tilläggsisolering. Kring denna lamellhusbebyggelse utbredde sig småhus och mindre flerfamiljshus under 1940- och 50-talen. De lokala byggmästarna Knut Andersson och Sven Hamberg anlitades i stor utsträckning som husritare och byggmästare.
Området väster om järnvägen inom lägerområdet började bebyggas med huvudsakligen småhus sedan köpingen förvärvat marken 1950. Här finns den kommunala bostadsstiftelsens första och länge enda egenproducerade hus, två trevåningshus för ett 30-tal lägenheter. Stiftelsen bildades 1955 i samverkan med HSB och kallades först Stiftelsen Pensionären, från 1966 Nybyhus. Stiftelsen övertog även privatbyggda flerfamiljshus. Riksbyggen har dock varit den ledande producenten av flerfamiljshus i Vännäs.
Även centrala Vännäs var på väg att få ett nytt ansikte. Trevåningsbebyggelse hade introducerats på Myran. Det blev även generalplaneutredningens uppfattning, att centrala Vännäs borde bebyggas med trevånings hyreshus samt i viss mån med butiker (Länsarkitektkontoret 1956). Den följdes upp av planrevisioner för delar av köpingen. I planen för Centrumområdet 1961 sågs området mellan Umevägen och tomterna norr om torget som saneringsmoget och lämpat för trevåningsbebyggelse i öppet byggnadssätt. Planändringen för det gamla utkantsområdet kring landsvägen befäste däremot befintliga förhållanden.
Byggnadsverksamheten i centrum inriktades på affärs- och bostadshus och offentliga byggnader. Bland de senare märks kyrka, medborgarhus, hotell och ålderdomshem. Kyrkobygget började förberedas redan 1919, men först 1960 kunde kyrkan vid Pengsjövägen invigas. Arkitekt var Kjell Wretling som även ritade Hotell Vingen. Hotellet byggdes 1955 i ett förnämligt läge på torgets sydsida, mittemot stationshuset. Tomten hade länge kallats Rådhustomten, sedan den 1932 förvärvats av köpingen för kommunalhus. Torgets arkitektoniska förnyelse fortsatte med ett HSB-hus med nytt postkontor. Medborgarhus och kommunalhus uppfördes i stället vid Nytorget som omdöptes till Medborgarplatsen (arkitekt Gunnar Gräslund vid Arkitektbyrån för Samlingslokaler 1954-57).
Vännäs i dag
När Vännäs köping och landskommun sammanslogs 1971 blev samhället också formellt centrum i kommunen. När arbetspendlingen till Umeå ökade tillkom nya småhusområden väster om järnvägen. I centrum anlade Konsum och ICA låga varuhallar. På 1980-talet byggde bostadsstiftelsen centralt belägna bostäder, och servicehuset byggdes ut. ICA fick ett nytt ansikte, och ett nytt posthus gränsar till järnvägsstationen. I centrum är brytningarna starka mellan 1890-talets glesa och spatiösa rutnätsplan, det tidiga 1900-talets små trähus och efterkrigstidens trevåningsbebyggelse i öppet byggnadssätt. Utkanterna har en lummig trädgårdsstadskaraktär. Stationsområdet med det vackra stationshuset, bostäderna och nyttobyggnaderna har förblivit samhällets arkitektoniska och visuella tyngdpunkt, som avsikten också var hos SJ när 1800-talets stationshus byggdes.
Kulturmiljö
1a. Statens Järnvägars område (Stg 570)
Norra stambanans dragning genom Nybyn var förutsättningen för Vännäs stationssamhälles tillkomst, och järnvägen har allsedan dess haft betydelse för samhällets fortlevnad. Kulturmiljön med stationsområdet bildar en skärm mot stationssamhällets övriga bebyggelse, med stationshus, hotell och bostäder lagda utmed banan. Bakom denna skärm ligger järnvägens nyttobyggnader. I söder avgränsas kulturmiljön av landsvägen. Stationshuset är områdets huvudbyggnad. Det uppfördes 1891. Arkitekt Folke Zettervall skapade här i fornnordisk stil den s k Vännäsmodellen av stationshus, som sedan utvecklades i Bodens station. Stationshuset i Vännäs är sedan 1986 statligt byggnadsminne. Hela miljön har stort kulturhistoriskt värde, och bland byggnaderna märks främst järnvägshotellet, de fem boställshusen för personal, driftsverkstaden och lokstallet.
Kulturmiljö 1b. Till vänster och i fonden ses de två identiska officersbostadshusen vid Vännäs läger. Husen i denna grupp (numera Fridhem) var avsedda för officerare och utformades därför på ett särskilt sätt. Lägg märke till den ljusa färgsättningen, de markerade och rikt utsirade verandorna samt de kraftiga taksprången. År 1982 förklarades dessa m fl byggnader som byggnadsminnen.
1b. Vännäs läger (stg 808-808A)
Västerbottens fältjägarkår ombildades 1892 till regemente och behövde då större förläggningar än de som fanns på den gamla övningsplatsen Gumboda hed. Järnvägens lokalisering samt Rieck-Müllers enträgna aktivitet i frågan, gjorde att regeringen 1898 beslöt att förlägga regementet till Vännäs. År 1900 flyttade man in i de för den tiden mycket moderna och hygieniska barackerna. Befäl och underbefäl kunde ta respektive boställshus och mässar i besittning på Vännäs läger. Värnpliktsreformen 1901 gjorde inom kort lägret omodernt, och 1909 flyttade regementet in i nuvarande I 20:s kaserner i Umeå.
Vännäs läger är beläget på stadsägorna 808 (nuvarande konferenscenter) och 808 A (nuvarande missions- och ungdomshemmet Fridhem, som drivs av Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner). Det ligger på en skogklädd höjd nordväst om centrala Vännäs. Området innehåller följande byggnader från år 1900: Underofficersbyggnad, två officersbyggnader, marketenteri, uthus, logement, underofficersmäss, sjukstuga, likbod, förvaltarbostad och logement. Samtliga byggnadsminnesförklarades år 1985.

Kulturmiljö 1b. Till vänster och i fonden ses de två identiska officersbostadshusen vid Vännäs läger. Husen i denna grupp (numera Fridhem) var avsedda för officerare och utformades därför på ett särskilt sätt. Lägg märke till den ljusa färgsättningen, de markerade och rikt utsirade verandorna samt de kraftiga taksprången. År 1985 förklarades dessa m fl byggnader som byggnadsminnen.