Just nu har vi inga pågående driftstörningar
Just nu har vi inga pågående driftstörningar

Vännäsby

Vännäsby ligger strax öster om stationssamhället Vännäs. Bebyggelsen breder ut sig norr om Umeälven, strax väster om sammanflödet mellan Ume- och Vindelälven.

Historik

Vännäsby är en medeltida jordbruksby. I jordeboken från 1543 benämns byn Wendenes, och vid denna tid fanns elva bönder i byn. Näset i byanamnet syftar på näset som bildas vid sammanflödet mellan Umeälven och Vindelälven.

I 1601 års skattelängd finns tolv bönder upptagna. När indelningsverket infördes i slutet av 1600-talet bedömdes Vännäsby (Wännäs) ha god åker, medelmåttiga ängar, nödtorftig skog, inget mulbete, inget djurfång och litet laxfiske.

En karta från 1750 redovisar elva gårdar i byn. De låg vid Hemberget och på åsen öster om berget, grupperade i slutna fyrlängade gårdar. Överst i byn fanns två soldattorp. År 1768 fanns det 16 byamän antecknade i byn och på 1810-talet 24 st, förutom soldater och inhysesmän.

År 1822 blev Vännäs en egen kapellförsamling under Umeå landsförsamling. Kyrka hade börjat uppföras 1816 på byns initiativ. År 1826 stod den färdig att tas i fullt bruk, ej helt färdigbyggd. 1834 blev Vännäs eget pastorat och Vännäs by sockencentrum, från 1862 även säte för Vännäs kommun. Här bosatte sig exempelvis fjärdingsman, skollärare, gästgivare, kronolänsman, byggmästare, skomakare, nämndeman, poststationsföreståndare, handlare och naturligtvis kyrkoherden.

Vännäs kyrka

Vännäs kyrka uppfördes mellan åren 1816 och 1825 i samband med att Vännäs blev annexförsamling under Umeå landsförsamling. Vy från Sunnanå, Umeälven i förgrunden.

Laga skifte genomfördes 1871 och omfattade 45 hemmansdelar och fyra soldatrotar. Tretton av dem ålades att flytta ut från bykärnan som låg öster om Hemberget.

Norra stambanans tillkomst ledde till att delar av Nybyn blev stationssamhälle och en viktig järnvägsknut, från år 1900 municipalsamhälle. Vännäs förlorade sitt hävdvunna namn till det stationssamhället och hette fram till 1939 Spöland. Det året bildades ett municipalsamhälle med namnet Vännäsby, men platsen förblev säte för Vännäs landskommun. Den första stadsplanen för Vännäsby fastställdes 1949. Det var en modern trädgårdsstadsplan, med gator och kvarter anpassade till terrängen och befintliga vägar. Ett fåtal av de utlagda tomterna var bebyggda vid den tidpunkten. Bland nyare byggnader märks Vännäsby skola, byggd 1944 med sex lärosalar och senare ombyggd.

Bagaren 2

I Vännäsby finns fina exempel på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som även ligger utanför den utvärderade kulturmiljön. Här ses veterinär bostaden på Bagaren 2, ett mycket välhållet hus med planerad trädgård.

Närheten till älven har vållat många bekymmer under århundradenas lopp. Invallningsarbeten har bedrivits av bönderna i särskilda föreningar sedan början av 1900-talet, ett arbete som tog fart efter översvämningskatastrofen 1938, då Ume- och Vindelälven svämmade över alla bräddar.

Vindelälven

Vindelälven på 1930-talet. Omfattande invallningsarbeten skulle hejda de ständigt återkommande översvämningarna, då vattnet kunde stiga ända upp till två meter över normalnivån. Efter den stora översvämningen 1938 intensifierades arbetet.

Vännäsby i dag

Jordbruksbyn Vännäs by, tillika sockencentrum sedan 1800-talets början, dominerades ännu på 1930-talet av jordbruksbebyggelse. Sedan pendlingen till Umeå ökat har modern villabebyggelse brett ut sig på den gamla jordbruksmarken. Bebyggelsen ligger kvartersvis grupperade längs den gamla landsvägen, Linneagatan samt öster om Hemberget. Bibanan till Umeå går rätt igenom byn och skiljer bebyggelsen öster om Hemberget från den längs Linneagatan.

Kulturmiljö

Miljön omfattar den gamla bykärnan och sockencentrum söder om Hemberget, med kyrkan och prästgården. Kyrkan är uppförd 1816-26 i samband med att Vännäs blev kapell under Umeå landsförsamling. Här finns också den gamla klockar- och lärarbostaden (Vännäs 4:3) och den gamla gästgiverigården (Vännäs 18:1). På Hemberget ligger hembygdsgården, en parstuga från 1876 som flyttades hit från Skavdal i 1960-talets början. Bredvid ligger soldattorpet, en hitflyttad torpstuga som tillhört roten 73 Hellman i Brån. På Hemberget finns också de så kallade Kungastenarna.