- Startsida
- Kultur och fritid
- Kulturhistoria och konst
- Vännäs bebyggelsehistoria
- Västra Vännfors
Västra Vännfors
Västra Vännfors är en mindre jordbruksby belägen i kuperad terräng utmed Vindelälvens västra sida, ca 12 km norr om Vindelälvens sammanflöde med Umeälven. Omkring 1 km norr om byn ligger Ön, en holme i älven som nyttjats för odling.
Historik
Västra Vännfors var ursprungligen fäbodplats under Selet, en by av medeltida ursprung. På en karta från 1690 är platsen benämnd "Seelets fäbodar". Under 1800-talet hade i stället Vännfors by sina fäbodar här. Platsen kallades då Fäbodgärdan. Den fasta bosättningen tillkom sedan laga skifte hade genomförts i Vännfors 1864-70. Fyra gårdar ålades då att flytta till Västra Vännfors. De förlades på rad längs älven med ägorna vinkelrätt ner mot vattnet. I äldre tid användes färja för transporter till Ön. Landsvägen till byn drogs 1934.
Västra Vännfors i dag
I dag har bebyggelsen i Västra Vännfors tätnat något, men ännu är den glesa radbykaraktären bevarad. Väster och öster om gårdarna breder det välhävdade odlingslandskapet ut sig på de bördiga sedimentjordarna.
Kulturmiljö
Miljön omfattar bebyggelsen i Västra Vännfors med omgivande odlingslandskap samt Ön, belägen en kilometer norr om byn. Byn är en lidby med gårdarna grupperade längs den grusade landsvägen. Odlingsmarken ligger huvudsakligen väster om vägen. Gårdarna präglas av traditionell jordbruksbebyggelse från 1800-talets slut och 1900-talets början. Mangårdsbyggnaderna har faluröda eller ljust ojemålade paneler. På Ön, där man förr bl a odlade korn, minner två lador om äldre tiders nyttjande av älvens holmar. Färjan som använts för transporter mellan Västra Vännfors och Ön finns ännu kvar.