Lagar som styr verksamheterna

Beviljade insatser inom LSS-omsorgen ges vanligtvis med stöd av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL).

I syfte att förebygga att insatser inte verkställs i enlighet med biståndsbeslut finns Lex Sara och Lex Maria.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. Grundtanken med lagen är att människor med stora funktionshinder, trots sitt funktionshinder, ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. LSS är ett komplement till annan lagstiftning och ger personer som tillhör personkretsen rätt till särskilda insatser på grund av speciella behov utan att inskränka de rättigheter som kan gälla enligt mer generella lagar som socialtjänstlag, hälso- och sjukvårdslag och skollag.

Sammanfattning av LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. Tanken med den nya lagen är att människor med stora funktionshinder, trots sitt funktionshinder, ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

Tre personkretsar

För att man ska ha rätt till någon eller några av de insatser som finns i lagen måste man tillhöra någon av de tre personkretsarna som beskrivs i lagen.

  1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Personer med mer betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  3. Personer med andra fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Funktionshindret måste vara stort och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ska innebära ett omfattande behov av stöd och service.

De tio insatserna enligt LSS

  1. Rådgivning och annat personligt stöd
    Detta stöd kan ges av t ex kurator, psykolog, sjukgymnast m fl. De tillhör landstingets Råd och Stöd-team. Insatsen söks hos landstinget.
  2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för sådan assistans
    Insatsen inriktar sig till svårt funktionshindrade, som behöver hjälp med personlig hygien, måltider och annan personlig service. Den här rätten kan i vissa fall även omfatta personer över 65 år.
  3. Ledsagarservice
    Målsättningen med ledsagarservice är att bryta svårt handikappade människors isolering och hjälpa denne/denna med kontakter utanför hemmet.
  4. Biträde av kontaktperson
    Människor med funktionshinder har rätt till kontaktperson - en person som ställer sig till förfogande som medmänniska. Alternativt kan hjälpen bestå av en kontaktfamilj.
  5. Avlösarservice i hemmet
    Syftet med avlösarservice är att reducera familjens belastning och verka för att föräldrar får ökade möjligheter till egna aktiviteter. Det sker genom att en person tar hand om den handikappade i hemmet.
  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
    Vistelsen skall göra det möjligt för anhöriga att få avlösning i omvårdnaden, i första hand hos en annan familj, och dessutom kunna erbjudas som miljöombyte och rekreation för den enskilde.
  7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov
    Ungdomar över 12 år, som har omfattande funktionshinder, skall erbjudas tillsyn före och efter skolans slut och vid lov när föräldrarna förvärvsarbetar.
  8. Boende i familjehem/korttidshem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom
    Insatsen ges i situationer där barnet, trots stöd i hemmet, inte kan klara av att bo kvar hos föräldrarna.
  9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
    Denna rättighet kan bestå av en särskilt anpassad bostad, t.ex. gruppbostad med bemanning dygnet runt.
  10. Daglig verksamhet
    Personer som tillhör personkrets 1 och 2 och är i yrkesverksam ålder har rätt till någon form av daglig verksamhet.

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) trädde i kraft 1982 men ersattes 2017 av Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Lagen fungerar som en ramlag kring hur hälso- och sjukvården ska bedriva sitt arbete. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Socialtjänstlag

Socialtjänstlag (SoL) trädde i kraft 2001. Socialtjänstlagen är en ramlag som styr vilka skyldigheter kommuner har mot de människor som vistas inom kommunens gränser. Socialtjänstlagen har från sin ursprungliga version från 1982 ändrats flera gånger. De övergripande målen med lagen är att strukturera upp kommunens arbete och visa på den anda som detta arbete ska präglas av. Lagen tydliggör att socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala tryghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänstens verksamheter ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.